DISPONIBLA OMRÅDEN

All mark på Djingis Khan ägs av föreningen. De ytor som ligger närmast den egna lägenheten får disponeras av den boende. De gränser som finns för inre och yttre områden för byggnation och odling ska respekteras.

 Kartor över inre, yttre, allmänna områden

Här kan du läsa vad som gäller för de olika områdena 

UTEMILJÖ

Medlemmarna på Djingis ansvarar själva för skötsel och underhåll av gårdarna. Det innebär att alla bör delta i gemensamma gårdsstädningar eller på annat sätt bidra till att gårdarna hålls i gott och välstädat skick. Medlemmarna ska hålla efter ogräs mellan plattorna, varje medlem på sitt inre och yttre disponibla område, och gemensamt på övriga områden på gården. Det finns fogsand i cykelförråden för ifyllning efter rensning och fogkratsar och andra trädgårdsredskap, bl.a grensåg med långt skaft finns att låna hos vaktmästaren.

Uteplatserna är mark som ägs av föreningen och får disponeras av de boende. Det innebär bland annat att man inte får bygga på uteplatsen utan styrelsens tillstånd och att uteplatserna ska hållas i gott skick.

Växtlighet på uteplatserna ska beskäras så att inte fasaderna skadas och så att det går lätt att komma fram på allmän mark. Boende får inte sätta upp spaljéer, parabolantenner eller annat som skruvas i fasaden utan styrelsens tillstånd.
Uteplatserna får inte användas som förvaring för skräp. Styrelsen har rätt att besluta om städning och röjning av uteplatser på de boendes bekostnad.

De staket och pergolor som är föreningens får ej tas ner, byggas om eller målas hur som helst. Fråga alltid styrelsen om du är osäker på vad som gäller.

Om uteplatsen på baksidan är gräsbevuxen så klipper föreningen gräset. Har träd eller buskar planterats där får den boende själv ta hand om skötseln.

VÄXTLIGHET

Blommor och låga växter kan man plantera efter eget önskemål i egna rabatter på fram- och baksidan.

Växter som är högväxta och/eller som klättrar får inte ligga mot fasaderna, de får inte heller ta sig in under panelen på fasaden. Det måste finnas ca en halvmeter mellan fasaden och växtligheten.
Spaljé, pergola och liknande konstruktioner får inte fästas direkt mot fasaden och kräver alltid styrelsens tillstånd för att få sättas upp.

Spaljéer, buskar och liknande får inte sättas upp så att gräsklipparna hindras från att klippa gräset på baksidan av husen.
Fristående spaljéer får inte vara högre än 1,8 meter höga (regleras av kommunen).

Ingenting får planteras utanför den egna uteplatsen eller det område som hör till varje lägenhet (fråga styrelsen om exakta mått för just din lägenhet). Grenar från träd och höga buskar får inte ligga mot fasaden eller taken på husen.

 



Anledningen till att dessa regler finns är främst för att inte fasaderna ska skadas. Växter som ligger mot (eller tar sig bakom) fasaden ökar fuktigheten. Att spika eller skruva i fasaderna ökar risken för att fukten ska ta sig genom. Detta gör i sin tur att behovet av, och kostnaderna för, underhåll ökar mycket.

Det är i första hand de boendes ansvar att se till att växterna inte ligger mot fasaden. Har man träd och/eller stora buskar som ligger mot fasad, tak eller som man upplever som störande, exempelvis beroende på att de skuggar eller skräpar ner mycket, kontakta styrelsen eller vicevärden. Här kan du läsa om vilka saker du som boende ska ha koll på angående din växtlighet:  Läs mer om vad du ska hålla koll på angående växtlighet.

BRANDSÄKERHET

Räddningstjänsten vill att vi håller växtligheten på cykelvägarna mellan gårdarna i schack, så att brandvägen alltid är 3 m bredd med 4 m fri höjd. Boende som har uteplats kant i kant med cykelvägen ombes att trimma utstickande grenar och annan grönska. Alltför vildvuxen grönska kommer annars att klippas av vaktmästaren.

TRÄD

Djingis är känt för sin gröna lummighet och träden är till glädje för många: människor, fåglar, katter och inte minst alla insekter. Många av våra träd planterades när området byggdes i början av 1970-talet och många har tillkommit sedan dess.

För att få plantera träd krävs styrelsens tillstånd och trädet får inte sättas närmare fasaden än 3 meter.

Läs mer om hur föreningen arbetar med tillsyn och skötsel av träden.

VATTNA MED REGNVATTEN

Vill du ta vara på regnvatten för att vattna rabatterna med det? Då kan man sätta en utkastare på stupröret och låta vattnet samlas i en tunna. Boende köper tunnan men installationen måste göras av föreningen.

Läs mer om regntunna.

INVASIVA ARTER

På vårt område finns några bestånd med parkslide, jätteslide och jätteloka som har kartlagts och som fortlöpande bekämpas av personal och boende i samarbete. Ingen av arterna är särskilt vanligt förekommande och de flesta är små och håller sig ungefär där de är planterade. Bedömningen att det räcker med att man regelbundet kapar av stjälkarna så fort man ser dem komma upp. Detta är en ganska långsam bekämpning men den utarmar successivt rötterna. Avkapade och uppdragna växtdelar ska slängas i restavfall, inte på komposthög eller bland matavfall.


 

Ingen av arterna är särskilt vanligt förekommande på området och de flesta är just nu små och håller sig ungefär där de är planterade. I dessa fall är bedömningen att det räcker med att man regelbundet kapar av stjälkarna när man ser dem komma upp. Detta är en ganska långsam bekämpning men den utarmar successivt rötterna.

Läs mer om parkslide.

PÅ GÅRDEN

De boende på gården bestämmer tillsammans över hur de vill att gården ska se ut och betalar själva för det: planterande av blommor eller byggande av utemöbler med mera. Det är viktigt för grannsämjans skull att så många som möjligt är överens om större förändringar. Se till att minst 2/3 av de boende är med på beslutet och samla namnteckningar för att styrka det.

Varje gård har en gårdskassa med pengar och den förvaltas av vicevärden. Föreningen fyller på gårdskassan med 1 000 kronor varje år, och gården får också 200 kronor varje gång man närvarar vid ett gårdsrepresentantmöte.

Vill gården sätta upp till exempel ljusslingor till vintern finns det två eluttag på varje gård. De sitter i pergolan och elen går på samtidigt som den övriga utomhusbelysningen tänds, vid skymning.

Se karta över var eluttagen finns på varje gård.